Det övergripande målet med reglerna i ett trappbygge är förstås personernas säkerhet och att alla som vistas i – eller bor i huset skall kunna förflytta sig säkert och tryggt. För att trappan skall bli säker att gå i måste hänsyn tas till trappans lutning och längd samt varje trappstegs höjd och djup. Detta betyder i klartext att det måste vara behagligt och enkelt att gå i trappan, att varje steg skall vara utformat på samma sätt, så att ingen fallrisk föreligger och att avståndet mellan trappstegen skall kännas ”naturligt”.
Djupet på själva stegen i trappan skall vara minst 25 cm. Trappor som är bredare är 2 ½ meter bör delas i flera sektioner med räcken eller ledstänger emellan. Detta är för att personerna som går i trappan skall kunna hålla sig ordentligt på båda sidor om nedgången. Socklar, räcken och ledstänger får inte sticka ut mer än maximalt 10 cm i trappan. Detta är förstås för att säkerställa att trappan aldrig blir trång och svår att gå i. Mellanrummet mellan väggen i trappan och själva ledstången eller räcket bör vara max 5 cm. Allt för att inga händer eller handleder skall kunna komma i kläm mellan vägg och räcke.
När det gäller själva trapplanen där trappan börjar eller slutar, så måste man placera eventuella dörrar till rummen så att det aldrig blir svårt att passera. Ett trapplan i en enskild bostad skall ha ett djup på minst 1,3 meter. Detta med svängrum och god plats i trappan är också en medicinsk säkerhetsåtgärd dvs. det skall alltid tryggt kunna utföras en ambulans transport med bår i trappan. En svängd eller vinklad trappa kräver mer utrymme för svängradie med bår än vad en rak gör.
När det gäller barnsäkerhet och risken för skador på barn. Då gäller det att man alltid bygger med tanke på barnsäkerhet. Oavsett om man har egna barn i familjen eller inte. Öppningarna mellan stegen i trappan bör vara högst 10 cm. Det är också viktigt att det går att montera en grind i början och slutet på trappan. Trapplan och trapplopp (själva upp- och nedgången i trappan) som inte avgränsas av väggar, skall ha räcken som är godkända ur fallsynpunkt. Detta innebär att räcket och dess fästen måste tåla en rejäl påfrestning av en människa som exempelvis snubblar och faller i trappan eller på trapplanet.
Om det finns större öppningar vid sidan av en trappa, eller om takhöjden är ovanligt hög (mer än 3 meter från golv till golv mellan våningarna) bör räcket istället vara 1,1 meter högt. Räcken där barn vistas, eller kan komma att vistas, skall utformas så att de inte går att klättra på. De allmänna råden för att undvika klättringsolyckor är att de nedersta 80 cm av ett räcke inte bör vara utformat så att det går att klättra på. De lodräta öppningarna mellan räckesdelarna bör vara max 10 cm. breda. Mellanrummet mellan räckets nedre kant och själva trappstegen bör inte vara större än 5 cm och mellan räcke och trapplan eller golv 10 cm. Vill man som avslut på ett räcke ha en eller flera vågräta brädor, bör mellanrummet inte vara sådant att ett barns huvud kan fastna. Öppningar mellan 11 – 23 cm bör undvikas.
Även om en trappa begränsas av en vägg på ena sidan bör det alltid finnas en ledstång. Ledstången skall vara enkel att greppa om och är trappan bred bör den ha ledstång på båda sidor. I en smal inomhustrappa som inte är bredare än maximalt 90 cm, kan man istället för ledstång i den fasta väggen ha en spaljé eller en mittstople som är lätt att gripa runt. Alla ledstänger bör sitta på 90 cm höjd och det är viktigt att fästena för ledstången inte hindrar handen att löpa förbi fästet. Det är också viktigt att ledstången börjar innan själva trappan. Allt för att du säkert skall ha fått ett bra grepp innan du börjar din förflyttning i trappan.
På Boverket hittar du aktuella regler för trappbygge
Bilder från Trappteknik
