Välj Kategori
En gråmulen eftermiddag i november ser samma kök helt annorlunda ut än en klar junimorgon. Väggarna blir trängre, hörnen kryper ihop och något i humöret följer med. Vi tänker sällan på ljuset förrän det är borta. Ändå tillbringar vi större delen av dygnet inomhus, där dagsljuset når oss ganska kort tid. Hur mycket formar det egentligen hur vi mår? Och vad kan man göra åt ett hem som får för lite ljus?
Folkhälsomyndighetens kunskapssammanställning "Ljus och hälsa" belyser de hälsofrämjande effekter som tillgången till dagsljus ger. Ljuset styr när vi blir trötta och när vi vaknar. Det påverkar sömnen och håller dygnsrytmen på plats. På våra breddgrader, där vintern är lång och utevistelsen kort, blir det mesta av det ljus vi får det som når in genom våra fönster. Ljustillgången inomhus får därför stor betydelse för den totala exponeringen av dagsljus.
Här finns en hake som få tänker på. Ett rum kan ha ett stort fönster och ändå kan det vara halvskugga tre meter in. Ljuset som kommer in från en fasad faller snett och tunnas ut snabbt. Rummets mitt förblir dämpat även mitt på dagen.
I hus med djupa planlösningar eller i rum som ligger långt från ytterväggen, hjälper det inte hur många lampor man tänder. Elektriskt ljus lyser upp, men det ersätter inte dagsljuset. Kroppen läser av skillnaden även när ögat inte gör det.
Lösningen på ett mörkt rum sitter ofta i taket. Ett takfönster släpper in ljus rakt uppifrån istället för snett från sidan. Det gör mer skillnad än man kan tro. Ljus som kommer ovanifrån når djupare in i rummet och sprider sig jämnare över golvet, eftersom det inte behöver tränga förbi väggar och möbler på vägen in.
Skillnaden märks tydligast där ljuset från fasadens fönster inte riktigt når fram. Ett inrett vindsrum under ett snedtak, eller ett rum mitt i huset utan egen yttervägg, får sitt dagsljus den enda väg som finns, uppifrån. Ett mörkt loft kan gå från kall förvaringsyta till ett arbetsrum som man faktiskt vill sitta i, utan att en enda vägg flyttas. Just där, under snedtaket, gör ett fönster ovanför ögonhöjd något som ingen taklampa i världen kan efterhärma.
Var ljuset släpps in spelar alltså större roll än hur mycket total glasyta man har. Två likadana rum kan få helt olika karaktär beroende på om ljuset kommer in högt uppe eller nere vid golvet. Folkhälsomyndigheten konstaterar att bebyggelsens utformning är den viktigaste faktorn för dagsljusexponeringen.
Vill man ha mer ljus uppifrån finns det några avvägningar som är värda att tänka igenom. Väderstrecket avgör karaktären. Ett fönster mot söder ger mest instrålning och värme under dagen, medan norrläget ger ett svalare och jämnare ljus som håller sig stabilt utan att blända.
Ett södervänt takfönster kan vara härligt en vårdag men bli överbra i juli, medan norrläget håller sitt lugnare arbetsljus jämnt hela dagen. Lutningen spelar in på samma sätt. Ju flackare vinkel mot himlen, desto mer ljus fångar fönstret upp.
Sedan är det glaset. Tvåglas släpper in något mer ljus men isolerar sämre. Treglas håller värmen kvar bättre men tar en aning ljus i utbyte. För ett rum du vill hålla varmt året om väger isoleringen tungt, för ett svalt vindsförråd kan ljusmängden få gå först. Valet är ditt beroende på rummet.
Att dagsljus inte bara är en trivselfråga bekräftas av regelverket. Boverket ställer krav på dagsljus i rum där människor vistas. Myndigheten mäter det med ett mått som kallas dagsljusfaktor, alltså hur stor andel av ljuset utomhus som når en enskild punkt inne.
Ribban har dock sänkts. Boverkets nya byggregler, som gäller från 1 juli 2025, lägger dagsljuskravet på halva den bedömda ytan i en lägenhet i stället för på varje enskilt rum. Tidigare skulle i princip varje rum ämnat att vistas i klara av kravet. Nu räcker det att hälften av ytorna gör det.
Ett inre rum som förr hade behövt eget dagsljus kan i dag godkännas utan. För byggherren blir fler bostäder lättare att få igenom. Den som ska bo där kan i stället få rum som blir mörkare än de hade blivit under de gamla reglerna. Minimikraven har alltså sjunkit, medan behoven ligger kvar där de alltid legat. Kroppen bryr sig inte om byggregler.
Men däri ligger det en frihet. Ingenting hindrar dig från att ge ditt hem mer ljus än den lägsta godtagbara nivån. Om dagsljuset ska komma uppifrån eller från sidan avgör du själv. Ett hem bebos i decennier. Ljuset märks varje dag. Den som tänker efter var det ska släppas in slipper ångra sig när novembereftermiddagarna kommer tillbaka.
Runt om i Sverige har ljusterapirummen stängts ned, ett efter ett. Två av tre landsting slutade erbjuda behandlingen, med motiveringen att den "inte fungerade", trots att både patienter som blivit hjälpta och forskarna bakom en pågående klinisk studie var övertygade om motsatsen.
Kvar står de som förlitat sig på det ljus som rummen gav, nu tvungna att hitta det på egen hand. Just där blir ett takfönster mer än en enkel byggnadsdetalj. Det släpper in solljus som annars aldrig hade nått in i hemmet, utan att någon remiss behövs.
